Det här var en sån dag då jag borde ha stannat i sängen. Gärna dött också är jag endå höll på. Klockan 9 lämnade jag in bilen på verkstan, sen tänkte jag att jag kan ju gå hem, det är skönt med lite frisk luft. De tog en timme att gå. Under tiden när jag gick tänkte jag att det vore ju fint om det snöade lite grann. Men ikke då, det var grått och trist, men inte så kallt iallafall.
Så fort jag klev innanför dörren började snön att vräka ner. Det kom hur mycket som helst, eller aa, typ 2-3 dm. Men det är mycket. Klockan 16 ringde verkstan och sa att bilen var klar, jag drar på mig kläder för att gå ner denna igen. Det snöade fortfarande. Jag hade snö överallt. Jag var iskall när jag väl kom fram och då fick jag skotta bilen i en halvtimme typ.
Jag tänkte även att jag skulle iväg och handla lite mat så jag klarar mig i några dagar till. Tyvärr hade min kunskap om parkering tagit slut, så jag stod helt snett och galet i rutan, men jag orkade inte bry mig. I affären hade de inte den maten jag ville ha och jag letade överallt. Utom bland hundmaten, men sån mat äter jag inte. Självklart så hade killen framför mig i kassan en ost som inte hade en EANkod, så det tog kanske 10 minuter innan hon i kassan kunde ränka ut vad den slulle kosta och sen la hennes våg av så hon kunde inte väga mina saker. Så vart det dags för att skotta fram bilen igen. Fast nu gick det ganska fort.
Det roligaste av allt var att när man kör från affären kommer man till en rondell, den är ganska stor, men man glömmer alltid att den finns där, så jag är kanske 10 meter från rondellen och det kommer en bil från höger, så jag kan bara köra då. Nepp. Bilen svängde vänster och körde MOT trafiken i rondellen, det var ju bara att trampa på bromsen för min del. Galning.
Jag kommer hem och där, just där tar min ork slut. Jag kommer inte in genom min egen dörr. Nyckeln går inte att vrida runt. Jag fick tag på nummret till securitas och de skulle hjälpa mig på en gång eftersom det nu är -10 grader ute och det blåser och det snöar. Efter en halvtimme ringer de mig och säger att de kommer om en liten liten stund det var på ett annat jobb bara. Ok säger jag och väntar. I ytterligare tre halvtimmar. Jag trodde att jag skulle dö. Bokstavligen. Jag kände inte mina tår och jag grät som en galning. Men efter de där ytterligare tre halvtimmarna så kom äntligen en kille och efter lite pill hade han fått upp dörren. Han sa att den hade slagit sig men att han skulle säga till Västerstaden att de får fixa det imorgon bara. Det var då han såg att dörren håller på att ramla av. Ni vet dom där gångjärnen som sitter vid dörren och håller den uppe? Det finns tre på min dörr och de två översta har lossnat till 90%. Så nu kan jag inte lämna huset förrän min dörr är lagad.

Hur har eran dag varit? Bättre?