Det här får bli ett kort inlägg, mest så att ni vet att jag fortfarande lever.
Men gårdagen var hemsk, eller underbar, men hemsk.

Nu har Robin inget hår kvar på knoppen och jag grät så himmla mycket, jag fick tillochmed hans farmor att gråta. Och denna natt blir min sista med honom på evigheter, det kommer bli så tomt utan honom.

Jag älskar dig din underbara varelse, jag hoppas tiden går fort så jag kan få tillbringa mitt liv med dig.
<3